Yrkeshögskolan Novias* vision är att vi associeras med högklassig arbetslivsförankrad högskoleutbildning, regional närvaro och hållbar ekologisk, ekonomisk samt social utveckling.
Som miljösamordnare vid Yrkeshögskolan Novia ansvarar jag för att främja hållbar utveckling inom utbildning, utvecklings- och övrig verksamhet samt säkerställa att arbetet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Huvudmålsättningen är att stöda de studerandes utveckling till kvalitets- och miljömedvetna yrkeskunniga medborgare, som kan ta hållbar utveckling i beaktande i sin framtida verksamhet.
Mina egna erfarenheter av virtuella studier är att jag har skapat kurser vid vår egen yrkeshögskola (Luvit, Moodle, Cmap Tools) och på Finlands Virtualyrkeshögskola samt deltagit i virtuella kurser på olika plattformer vid andra högskolor. I november deltog jag i virtualhögskoledagarna som jag också reflekterar till i artikeln.
Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", som publicerades av FN i Brundtlandrapporten ”en gemensam framtid” år 1987.
En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Ett samhälle som formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Aktuella teman är globalt ansvar, klimatförändringen, social ojämlikhet, kulturella skillnader och ekonomins globalisering. Mera info t.ex. på wikipedia
FN har utropat 2005 - 2014 som dekad för främjandet av utbildning för
hållbar utveckling, (DESD, Decade of Education for Sustainable
Development, http://www.unesco.org/en/esd/). FN och dess medlemsländer
har som gemensam målsättning att principerna för hållbar utveckling
integreras i de nationella läroplanerna genom hela utbildningen.
Teman
för årtiondet betonar helheten i hållbar utveckling. En ekologisk
utveckling på global nivå är möjlig endast när de ekonomiska, sociala
och kulturella faktorerna beaktas. Rent vatten är en viktig del av
hållbar utveckling, men så är också t.ex. hållbar turism, den
kulturella mångfalden och kampen mot HIV/ AIDS.
Baltic 21E
programmet, godkänt av undervisningsministrarna i alla Östersjöländer
år 2002, är det första programmet i världen för främjandet av hållbar
utveckling i utbildningen inom ett internationellt område (An Agenda 21
for Education in the Baltic Sea Region – Baltic 21E,
http://www.baltic21.org/). Målet är att aspekterna för hållbar
utveckling skall bli en naturlig och bestående del av utbildningen i
Östersjöländerna.
Finlands undervisningsministerium har år
2006 publicerat en verksamhetsplan för och åtgärder för utbildning och
forskning för en hållbar utveckling: Utbildning för hållbar utveckling;
Genomförande av programmet Baltic 21E samt en nationell strategi för
det av FN utlysta årtiondet för utbildning för hållbar utveckling
(2005–2014),
http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2006/kestavan_kehityksen_edistaminen_koulutuksessa_baltic_21e_-ohjel.
Även i den betonas att hållbar utveckling bör lyftas som ett viktigt
skolpolitiskt tyngdpunktsområde och främjas inom att utbildning och
forskning.
Utbildning för hållbar utveckling bygger på en
helhetsinriktad utvecklingssyn som tar hänsyn till den ekologiska,
ekonomiska och sociokulturella dimensionen. Målsättningen är att inom
2009 skall Yrkeshögskolorna ha noterat hållbar utveckling i
strategierna, den dagliga verksamheten, integrerat det i läroplanerna,
utvecklat läromaterial, betonat hållbar utveckling i forsknings- och
utvecklingsverksamheten, i det regionala samarbetet samt i den
internationella verksamheten.
Jag anser att virtuella studier främjar hållbar utveckling på bl.a. följande sätt:
Social hållbarhet: det främjar öppenhet genom att material är tillgängligt även för övriga än de som deltar i närstudierna. Virtuella studier möjliggör bredare samarbete eftersom studerande från olika utbildningsprogram och högskolor kan delta i gemensamma kurser som i sin tur gör skapande av nätverk möjligt. Samtliga studerande har samma möjlighet till inriktning och deltagande i kurser oberoende av den egna högskolans utbud. För mycket arbete vid datorn är däremot ohållbart.
Kulturell hållbarhet: deltagande i virtuella studier möjliggör en mångkulturell vardag i högskolan. Studerande kan delta i kurser vid andra högskolor, i andra regioner, länder och kulturer, som medför att man får delta i arbeten och diskussioner med studerande som man inte annars skulle ha möjlighet att samarbeta med.
År 2008 grundades ett utbildnings-, forsknings- och utvecklingsforum kring hållbarhetsfrågor för
högskolorna i Finland (www.bup.fi) i samarbete mellan två projekt som finansierats av Undervisningsministeriet. Till nätverket har varje yrkeshögskola och universitet ombetts utse en kontaktperson. På senaste mötet den 12.11,2009 i Vasa diskuterades bl.a. språkfrågan där det konstaterades hur bra det skulle vara om finskspråkiga studerande skulle delta i svenskspråkiga kurser och vice versa, för att främja kulturell hållbarhet.
Ekologisk och ekonomisk hållbarhet: optimering och undvikande av transporter eftersom studerande behöver delta i färre närstudietillfällen som i sin tur minskar på energiförbrukningen. Virtuella studier underlättar effektiv och maximal användning av utrymmen och tid i och med att studerande kan delta i de virtuella kurserna då de inte är fast med närstudier i den egna högskolan.
I Åbo samarbetar högskolorna (Åbo Universitet, Åbo Akademi, Turun kauppakorkeakoulu, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia) för att främja hållbar utveckling i vardagen i högskolorna. Ett av tio råd för en hållbarare morgondag som nätverket för fram är: använd video- eller telefonkonferenser istället för resor till möten och konferenser. Lär dig använda nätförmedlade kommunikationssystem. Läs mera här.
Många exempel går att påvisa virtuellt från olika delar av världen.
T.ex. FN har utvecklat ett spel (Stop disasters game, http://www.stopdisastersgame.org/en/home.html) i vilket studerande kan exempelvis försöka skydda så många människor, byggnader och försörjningar inför en möjlig översvämning.
Undervisningsministeriet har i samarbete med Uppsala Universitet och Baltic University Programme gjort fem (5 - 10 minuter långa) filmer för högskolor kring temat globalt ansvar (An Agenda for Global Responsibility and Citizenship, http://www.abocom.net/bup/BUPfilm/Lars_film_site/). I materialet finns texten för filmen och länkar till alla bilders källor, från vilka man kan påbörja diskussion eller ge uppgifter kring valt tema.
Virtuella test och mätare av olika slag finns på otaliga webbsidor, bra sökord är t.ex. fotavtryck och det aktuella ämnet: klimatpåverkan.
Jag deltog i Virtualhögskoledagarna VKK’09 17.-18.11.2009 där hållbar
utveckling av virtuella studier diskuterades mycket. Inte under den
rubriken, men som tema. Det virtuella studiefältet är mycket splittrat,
olika lösningar finns och är i bruk. Ur studerandes synvinkel är det
svårt för att de rör sig mellan och bör lära sig olika virtuella
plattformer och program.
Studerande har inte så mångsidig
erfarenhet av nätet som vi tror. Lärarna i sin tur känner inte till vad
allt som finns och hurudana virtuella kurser kollegerna gjort. Ur
hållbarhets synvinkel skulle det vara viktigt att ha en gemensam linje
i högskolan, t.ex. angående vilken plattform som alltid används som
första sida för virtuella kurser och att all information om virtuella
studier som finns skulle vara samlad samt lättillgänglig för användarna.
Kampen
om studerande ökar som i sin tur leder till större krav på kvaliteten
av och ett brett utbud av kurser. I juni var jag på besök till
Högskolan på Gotland, där 1000 av 3000 studerande var närvarande,
resten studerande på distand, via nätet. Detta skulle inte vara möjligt
om inte kurserna och utbudet skulle vara bra.
En bra hållbar
lösning som presenterade på virtualhögskoledagarna var att alla
lektorer, från att börja med de finländska högskolorna, skulle lägga in
information om sitt virtuella kursmaterial på en virtuell materialbank.
I banken kunde man sedan söka under olika kategorier och med olika
sökord. De som lägger in material kan kryssa för ifall kursen är öppen
eller enbart ämnat för den egna högskolan.
Hur få personaler att
virtualisera sin undervisning mera? Enligt mig samma problematik som
med att integrera hållbar utveckling i en högskola, som är svårt för
det innebär förändring. Det är helt naturligt att inte vara ivrig över
förändringar och att utvecklingar därför tar lång tid. För att få
igenom en förändring måste man vara envis, tålmodig och använda olika
metoder för att nå så många som möjligt.
Yrkeshögskolan Novia
Yrkeshögskolan Novia bildades 1.8.2008 när yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan sammanslogs.
Yrkeshögskolan
Novia har ca.3500 studerande och personalstyrkan uppgår till ca.350
personer. Novia är den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i Finland
som har examensinriktad ungdomsutbildning och vuxenutbildning,
utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen samt fortbildning.
Novia har 34 utbildningsprogram inom ungdoms- och vuxenutbildning dit
bl.a. hör utbildningsprogram inom teknik, sjöfart, social- och
hälsovård, ekonomi, kultur samt naturbruk och miljö.
Utbildningsverksamhet finns i Vasa, Esbo, Helsingfors, Jakobstad,
Nykarleby, Raseborg och Åbo.
Våra studerande som vill ha en
specifik inriktning i sin examen eller är intresserade av att avlägga
studier som inte ingår i Yrkeshögskolas Novias utbud har möjlighet att
avlägga studier vid någon annan yrkeshögskola via Finlands
Virtualyrkeshögskola.
Artikeln är skrivit av Tove Holm som
är miljösamordnare vid Yrkeshögskolan Novia. Eeva Dahlberg, som är Yrkeshögskolan Novias kontaktperson för Virtual YH, hjälpte oss att hitta skrivaren. Eeva är också
medlem av VirtualYH:s expertgrupp för marknadsföring och kommunikation.
Copyright Finlands Virtualyrkeshögskola